Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPENSMEDEN. m
Han hade sökt att flydda dagar glömma,
då dessa munkars högljudt svenska tal
å nyo väckte känslor bittra, ömma
och minnen, blandade af fröjd och qval.
Han började på nytt om Gertrud drömma, -
der skön bon stod i mäster Konrads sal,
han såg sig sjelf vid verkstads-äsjan smida,
belönt af jungfruns ögonkast, de blida.
Hur hoppfull var ej vapensmedsgesällen,
då djerft om dotterns hand han mästarn bad,
och hon, af blygsel röd som sky om qvällen,
till fadern smög sig, smekande och glad.
Hur mörkt blef ej, när gubben, hård som hällen,
blott svarade: »Se’n i vår goda stad
du fått ditt borgarbref till orlofssedel,
kom då igen; till dess farväl, Salzwedel».
Det var ett snöpligt slut på framtidsdrömmen.
Af harm röt svennen, mön af ömhet gret,
Och det der kalla, hårda ordet: »Glömmen!»
de varma hjertan fattade ej det.
Men ynglingen lät föra sig med strömmen
af kränkta känslors första häftighet
och drog med staf och ränsel öfver hafvet
för att i fjerran få sitt qval begrafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
