Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 ATELIERN.
»Ni gäckas, Smith, och edert skämt är dåligt» —
Giovanni gentog leende, fast blek —
»ni fresta vill mitt lynne, det är tåligt,
men skona mina vänner för er lek.
Ert sätt emot van Diem är retsamt, pråligt,
ni vet, att han är fattig, hjelpsam, vek;
hur menar ni, att jag vill honom bruka?
säg ut, jag eljest kallar er en — kruka.»
Så ord och blickar hade börjat ljunga,
men tvisten väckte strax uppmärksamhet,
och presidenten ropte: »Gamla, unga!
En sak är glömd i qväll, jag ångrar det;
Giovanni, nordbon, lofvat har att sjunga.
Gehör! Stäm hemlandstoner upp — du vet —
på bordet lyften sångarn, midt i salen,
tyst öfverallt och hören näktergalen!»
Det var ej värdt att strida emot strömmen,
och aldrig man Giovanni fåfängt bad.
Han fick sin vredeskänsla snart i tömmen
och, under det om högan nord han qvad,
såg han dess fjäll och sjöar som i drömmen.
Af bifallsstormar hyllad, tog han glad
sin plats igen. Men svängande på klacken
till dörrn gick Smith, med hatten ned i nacken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
