Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A TEUERiV.
Den samma dagen syntes ej novisen
i Veperescheklostrets morgonbön;
det märktes väl af qvinliga polisen,
som yrkade för glömskan straff till lön.
Men abedissan knäckte icke isen,
hon fruktade med skäl den öppna sjön,
der afundsvindar, när de börjat hvina,
förvandla allt till villervallans pina.
Annunziata säg ur sömnens sköte
ett lätt palats, af rosor innelyckt,
der kom Giovanni till ett kärligt möte
och vid hans bröst hon hvilade så tryggt.
Det var, som om till ett de sammanflöte
och hade bo i paradiset byggt.
Till hjertligt famntag armarne hon sträckte,
då abedissan den försofna väckte.
»Upp, dotter, upp! Högt solen redan blänker.
Om kardinalen såge denna syn •—
jag menar lättjan — säkerligt, jag tänker,
han skulle rynka sina ögonbryn.
Men han är nådig; sitt beskydd han skänker
åt dig; du är för sant hans sockergryn,
och till ett kloster, med långt mera stat i
än detta, vill han få dig, vid Frascati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
