Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTRET.
rimfrosten glimmar och himlen är
klar,
förnumstig på »stadigt» han står,
barometern —,
stig, hulda, då upp i min luftiga
char
och låtom oss gunga framåt ge-
nom etern.
Med ilande flygt på dess vågor
man far,
det finnes ej tid för en tanke på
svindel,
ty stormilen, när med den vildaste
hast
han rusar, är trög som en spindel
mot vagnen, som dock har oss
båda till last.
Hvad vårluft, som fläktar kring panna och barm!
Det snöiga täcket, hvart tog det väl vägen?
Naturen till yppig förvandlats från arm,
man ser hennes prakt och blir nästan förlägen
att sa i ett ögonblick känna sig varm.
Scho lander, Skrifter, III. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
