Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTRET.
24î
de band slita sönder, som stärka en bygd
och knyta förbrödring af ära och dygd.
Der vandra ej slägten till förfäders grafvar
att egga sin kraft genom ädla exempel;
från storhetens tid stå ruiner af tempel,
försmådda och glömda bland söner af slafvar.
Den gifmilda jorden, hvars skördrikedom
för fornfolken utgjorde välmågas flöde,
är nu lagd i trädesmål, sköflad och tom,
är vild i sin fägring, och öde
hon sofver öfver de döde.
Men lusten än kittlar de lefvandes gom
och sinnen att njuta, fast medlen de sakna;
det kommer de onda begären att vakna
ty — heter det — »mätt är långt bättre än from».
Så söker en hvar då att draga sig fram
med rätt eller orätt — det ingen kan hjelpa —,
och går det ej bra, så får farkosten stjelpa
bland skären af motgångar, missdåd och skam.
De manliga skotten från lutande stam
få bana sin väg såsom fäderna gjorde,
som sjö- eller krigsmän, tonserade, smorde,
bedragare, tjufvar med Maffians stöd —
likffodt hur det sker. om blott munnen får bröd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
