- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / Andra bandet /
299

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTAKADEMIEN I STOCKHOLM. 299
den höga öfverläppen darrade liksom af begär att få
prata. Oftast kom han in klädd i tofflor på de onatur-
ligt utåtvända, trippande fotterna, och på axeln af en
mer än lofligt fläckig bonjour klängde en gammal pa-
pegoja, som stundom bet i majorens kaluf och förflyt-
tade sig upp i perukburret. Hon deltog sålunda i lek-
tionerna och lät då och då förnimma ett ljudeligt »goja».
När härtill kommer, att läraren stundom motsades af
eleverna och erbjöd »en frukost på Stallmästargården»
som vad, att han hade rätt, samt slängde kring sig med
de besynnerligaste irregulariteter, må ej undras öfver
att lördagarne voro högtider. Derjemte var han så
hjertans snäll. Om något felades en elev af de in-
strument han behöfde, var det vanliga: »Har du (han
duade alla, hvilket ej brukades af andra) har du ingen
cirkel? Ingen cirkel, din slarfver? Nå, gå in till Julie
(hans brorsdotter) och be att få en. Men du skall
lemna igen den, begriper du det?» — Och på det sättet
miste han gång efter annan sina don, utan att minnas,
hvart de tagit vägen. Det var dock synd om honom,
ty hans ekonomi stod pä klena fötter, och besök från
slottskansliet voro alls ingen ovanlighet i hans hem.
Stundom blef ostlukten i rummen för stark. Då
bultade någon hårdt på skafferidörren och skrek:
»Julie, Julie lilla, ta’ bort pappa Gers’s potkäs, eljest
förgås vi» — och derefter rusade sällskapet sin väg,
för att ej få vidkännas obehag af annan art.
Sådant hände dock en gång. Dörren mellan båda
skolrummen var spräckt och hade dessutom ett qvist-
hål, hvarigenom man under krigstid bespejade hvar-
andra. Th. Anckarsvärd hade en dag med sig en liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/2/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free