Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA. I
diagonalernes dragning i fyrhörningar. Triangelns första
orneringssammanhang har ej varit af samma mång-
skapande art som qvadratens, ty den trekantiga formen
ger, antingen den upprepas i bredd eller i höjd, aldrig
samma, genom färgskilnad, rika linieföljder (fig. 18, 19).
Fig. 18. Fig. 19.
IK’iV’ti Utk
ua kt ik
[kkUkkk
Ittkkkkk
’MMV
tM. ÏTA. ATA ata
■■■■1
rjj»* at* i
kT*TAÅTT*ll
**AAAAAaA|
▲tÅiiii
Ta t-t t t ag
FlS. 20.
Fig. 21
Deremot medför triangelorneringen en viss oro genom
sina uddiga element, men dessa förena sig till helgjutet
lugn i sexkanten, som bildas af samman-
satta liksidiga trianglar (fig. 20). Der hvar
och en af dessa tredelas, uppkommer det
tidigt kända och öfverallt synliga stjern-
ornamentet (fig. 21), hvilket återfinnes
måladt i Thebes sextusenåriga grafvar,
mosaiklagdt i Pompejis tricliniigolf, å San
Marcos och Alhambras väggar; prisma-
tiskt inskuret i ny-seländska vildens stridsklubba, ty-
rolarens matsäcksskrin och lappens skidor. Det är
ofta tillämpadt på och förenadt med andra rätliniga
motiv, äfvensom med cirkeln, till hvilken det
bildar ett sla’gs öfvergång (fig. 22).
Om man undantager den arabiska arki-
tekturornamentiken, som hufvudsakligen be-
står af linieflätningar, hvilka bilda med hvar-
andra invecklade eller mångfaldigade trianglar, qva-
drater, parallelogrammer, romber, trapezier och mång-
hörningar, finner man sällan rätliniga figurer ingå i de
olika prydnadsstilarne annorlunda än såsom bestäm-
Fiç. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
