Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLARA. I3
slöjden och konstartade handtverk, är vida troligare än
att dessa senare skulle hafva lånat motiv från byggna-
ders utstyrsel. I alla fall råder mellan allt detta ett
Fig. 25.
samband, som gör, att byggnads-
konsten ej får uteslutas vid pryd-
Fig. 26.
nadslärans studium, och detta så
mycket mindre, som arkitekturen framstår
såsom ett starkare och förnämligare uttryck
af folkens och tidernas skaplynne, hvilket
Fig. 27.
ju äfven gifvit Ornamentiken sitt upphof.
Med förbigående alltså af okända urtiders ännu
synliga spår, som icke mycket öfverträffa, hvad barn
åstadkomma i början af sina grafiska försök, och som
i allmänhet inskränka sig till prickar, uddar och rän-
der på lerkärl, är skäl att först uppmärksamma det
forna Egypten, hvilket, om det ock gissningsvis påstås
hafva haft yngre odling än landet mellan Eufrat och
Tigris, dock utgör den rikaste, äldsta och säkraste
grufvan, ur hvilken kunskap är att hemta om orna-
mentikens tidigare historia. Af den tidigaste finnas
deremot inga andra märken der än formbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
