Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLARA.
25
Fig. 37- Fig. 38.
linig bas och blomman eller knoppen, under hvilkas
foderblad de sluta, sammanhållna genom ett band
(fig. 37 och 38).
Motivet med den böjda stjel-
ken var visserligen icke okändt
för egypterna, men de utveck-
lade det icke, läto det ej i ro
få verka, utan förtogo det sammas behagliga effekt
genom oorganiska, meningslösa mellanfyllnader (fig. 39).
Om de äldsta prydnadsmoti-
ven uppsökas — de aro sällsynta
i Assyrien, men finnas dock vid i—
Mugeir såsom mångfärgade emalj-
Fig. 39-
■
Fig- 40.
och spiralfor-
ornamen-
mönster i ruinerna efter en gammal kaldeisk tegel-
byggnad — likna dessa de äldsta geometriska (fig. 40),
ett par årtusen äldre mönstren, ; må-
lade i egyptiska grafvar. Assyrierna
tyckas ej hafva känt de af egypterna
rikligen utvecklade och till samman-
bindningen lika invecklade mäander-
merna (fig. 41), hvaremot de införde den
tiken så vigtiga och sköna cirkelflätan,
och med henne den behagliga och karak-
teristiskt rika våglinien (fig. 42). Efter- I<1§’ 4,‘
följande utkast (fig. 43) upptaga assyriernas byggnads-
konst, så vidt den hittills blifvit känd. Den är ojem-
förligt mycket mindre utvecklad än
egypternas ehuru på sitt sätt stor-
artad. Emaljerade tegelorneringar, Flg’ 42‘
mest i gult och blått, hölja de stucköfverdragna tegel-
ytorna, hvilka vid torn och portar till undre delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
