- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / Tredje bandet /
32

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 ORUAMENTIKENS FORMLÄRA.
pelasgerna, en semitisk, sannolikt från Mindre Asien
invandrad stam. Påträngda af andra, drogo de sig
till öarne och Italien, och, om än föga är bibehållet af
det, som kan visa deras ståndpunkt såsom ornerings-
kunniga, är dock detta nog för att ådagalägga samma
skaplynne, som herskade i vestra Asien, de urgamla
spiral-, udd- och rosettmotiven. De grekiska bergfolk,
som dels förenade sig med, dels underkufvade, dels
ock undanträngde pelasgerna, tillegnade sig såväl
dessas som feniciernas från östern och Egypten komna
vetande i prydnadsläran, men redan vid den tidigaste
behandlingen af ornamentala detaljer visade sig en
lättare och friare både uppfattning och återgifning af
de fåtaliga motiven, hvilkas förråd ej synes hafva sär-
deles mycket tillökats under hela den grekiska skapelse-
tiden. Skälet härtill är karakteristiskt och bör sökas i
den afvägda måtta, med hvilken grekerna förstodo att
anbringa orneringar, just der dessa kunde kraftigast
verka, äfvensom deri, att menniskogestaltens ideali-
serade återgifning, stödd på fördomsfritt naturstudium
och småningom lösgjord från egyptisk-arkaisk liflöshet
snart blef förnämsta sträfvandet, mest anslående samt
mest eftersökt, i all konst.
Denna tog i Grekland två vägar, hvilka bäst skön-
jas genom skiljaktigheten i arkitektoniska former, så-
dana de utvecklats i dorisk och jonisk art (fig. 51 a).
Af dessa var de förstnämnda inhemsk, men den andra
härstammade från östern. Sin förnämsta användning
fingo dessa stilar vid tempelbyggnaden, men de inför-
lifvades äfven med formerna i det alldagliga prydnads-
förrådet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/3/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free