Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4S ORNAMENTIKENS FORMLARA.
För öfrigt råder så stor ovisshet rörande tiden för den
indiska gamla konstens både uppkomst och blomstrings-
period, att, under det denna enligt hindustanska upp-
gifter bör sättas sju tusen år tillbaka i tiden, hafva de
äldsta kända, rent ornamentala formerna, från 3:dje
seklet f. Kr. den assyrisk-grekiska karakteren.
Detta gäller dock endast de ryktbara byggnads-
verken, som, utmejslade utur granit- och porfyrberg,
förvirra genom den otroliga rikedomen på skulptur, så
väl ornament som menniskogestalter och djur; hvad
för öfrigt beträffar den indiska formläran, sådan hon
tillämpats på textila produkter, vapen, husgeråd etc.,
hade hon redan under den tid, då det var fenicierna
ensamt förbehållet att karavanvägen bereda handels-
förbindelse emellan det fjerran sagolandet och civilisa-
tionens dåvarande hufvudorter vid Medelhafvet, hunnit
en hög och egendomlig utveckling, vitsordad genom
de äldsta författare. Rökelse, kryddor, siden och
genomskinliga silkesväfnader äfvensom smycken, ädel-
stenar, perlor, samt föremål af ädla metaller, jern och
brons fördes derifrån vester ut. De östra folkens stora
och urgamla färdighet att behandla metaller och göra
inläggningsarbeten m. m. berodde på handtverksskick-
lighet. Men jemte denna företedde bland annat de
äldsta från östern kommande vapnen en formfinhet och
en känsla i böjningar och profiler, som sedan dess
aldrig blifvit öfverträffad, men som fortplantat sig och
har sin vanligast förekommande exponent i de ting,
som nu för tiden sägas tillhöra »bronsåldern». Denna
del af österns formbildning står grekisk känsla mycket
nära, men har mera skärpa, utan att dock öfverskrida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
