- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / Tredje bandet /
57

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORNAMENTIKENS FORMLÀRA. 57
dom är stor nog för att fordra en vidlyftig afhandling,
som dock måste afbida sin tid och byggas på bredare
grund än den nu befintliga. Och härtill är så mycket
mera skäl, som man ännu icke har fullständig ledning
för att obehindradt följa samma läras gång inom det
europeiska området.
Så finnes å detta område t. ex. en ännu olöst gåta
rörande det folk, som i mellersta Italien hade bragt
kulturen på en ej obetydlig höjd, innan romarne gjorde
sitt namn kändt, och detta folk var etruskerna. De
hafva lemnat efter sig många minnesmärken såväl i
konstnärlig som handtverksriktning, och om dessa i
vissa fall hänvisa till pelasgiskt eller gammalgrekiskt
ursprung, finnas äfven andra, hvilka tyda på gemen-
skap med Egypten. Huruvida de yoro samtida med
de grekiska kolonisationerna i Italien, vet man ej, men
deras skaplynne följde ej — åtminstone icke i bygg-
nadskonsten — det, som för öfrigt rådde i Magna
Græcia, utan hade eller fick under utvecklingen en
egendomlig karakter, påverkad genom kännedom om
en vigtig konstruktionsdetalj, hvalfvet, hvilket var be-
kant för egypter och assyrier, men tros hafva varit
för grekerna okändt. Då denna fråga icke har när-
mare gemenskap med prydnadslärans detaljer, kan hon
har anses vara utom ämnet, men hon är dock af allt
för mycket intresse för att icke skärskådas.
Man har ansett etruskerna såsom hvalfvets upp-
finnare. Bevisligt är numera, att egypterna i sina hvar-
dagsbyggnader hvälfde förrådshus o. d., som med tiden
blifvit förstördt, men hvaraf de ojäfviga bevisen qvarstå
i srafmålninsarne, vid Beni Hassan m, m. Likaså har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/3/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free