Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o ORNAMENTIKENS FORMLÄRA.
nadsformerna (fig. 77 a). Det förefaller såsom skulle
folkets vana att behandla den smidiga men ganska svår-
jg handterliga leran — som, vid bränning
och då det gäller betydlig skilnad i god-
sets tjocklek, förvrider modelleringen —
hafva gjort, att stenen ansetts till bildhuggeri olämplig,
och konstnärernas skaplynne blifvit rått. Men denna
brist försvinner, så snart etruskernas lerkärl, brons-
Fig. 77 b.
och guldarbeten
komma i fråga
Fig. 78.
(fig. 78). Då fin-
nes detta folk
fullkomligt lik-
ställigt med gre-
kerna i behag
och skicklighet,
hvarförock dessa
slags arbeten icke inses såsom sanna uttryck af egen-
domligheten i deras äldre art. Denna har såsom karak-
teristik den fulla rundningen i jemförelse med den ut-
bildade grekiska konstens fina böjningsprincip (fig-77b).
Också förqväfdes den etruriska formläran eller uppgick
helt och hållet uti den græco-italiska, ehuru de talrika
fynden af grafvar, rika på vaser och andra föremål, —
statyetter, lampor, klädningssmycken af alla slag, ofta
äfven tyrreniska och lydiska guldbrokadslemningar —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
