Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6z ORNAMENTIKENS FORMLARA.
stadierna, och i likhet med egypterna, för hvilka fär-
gen synes hafva varit oskiljaktig från formen, betrak-
tade såväl assyrier och greker som deras efterbildare
de båda framställningssättens förening nödvändig för
frambringande af fullständig skönhet. Och detta icke
blott under de många sekler, som föregingo den hög-
sta blomningsperioden i Grekland, utan äfven under
denna fordrade skönhetskänslan den nämnda förenin-
gen. Men då skulpturen belädes med färg, framstod
dennas slätstrukna toner i mörkare och ljusare skift-
ningar allt efter ljusets till- och aftagande eller från-
varo på de plastiska formerna, och iakttagandet af
detta förhållande gjorde, att man i grafiska framställ-
ningar, då förut varit brukligt att inom begränsnings-
linierna lägga — liksom på skulpturen — platta lokal-
toner, började söka återgifva äfven de af naturliga
skäl å skulpturens färger uppkommande förtoningarne,
och detta gaf upphof till naturhärmning i färg å plana
ytor eller den egentliga målarkonsten, som förut varit
inskränkt till teckning och känsla för färgtoners an-
bringande jemte hvarandra, till behaglig verkan för ögat.
När denna naturhärmning, som ledde till måleriets
fullkomning, uppfans, är ej med visshet kändt, men i
slutet af femte seklet f. Kr. namnes Agatarchos såsom
fullföljande teaterdekorationernas illusoriska egenskap
och Apollodoros såsom iakttagare af ljus och skugga
på sina målade figurer Sedan dessa konstnärer af den
attiska skolan möjligen gjort början, utvecklades kon-
sten genom den joniska till fullständig illusion, hvarom
åtskilliga — vår tid såsom barnsliga förefallande —
anekdoter, om huru mästame lurade foglar och hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
