Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLÄRA. 67
het; och ehuru man väl vetat, att en betydlig del af
dessa varit byte från främmande håll, särdeles från
Grekland, samt att konstens uppblomstrande i romerska
riket åstadkoms af de derstädes föraktade grekerna,
hade dock under långa tider aldrig kommit i fråga att
tillse, huruvida någon skiljaktighet egentligen kunde
förefinnas emellan formtillämpningen i ursprungsorten
och på den koloniserade jorden, och man har i oänd-
lighet prisat och begagnat sig af ymparne i stället att
uppsöka moderplantorna. Men detta var naturligt både
för de förras lättare tillgänglighet och deras ojemförligt
större rikhaltighet. Under det nämligen ingen vågade
tänka på att inom det af turkarne besatta Grekland söka
lemningarne af dettas lysande dagar, erbjödo sig min-
nena från romarväldets stora tid i ständigt nya förråd
åt forskningen, och då den härigenom erbjudna form-
rikedomen tycktes vara outtömlig, syntes den ej lemna
något öfrigt att önska. Ty oaktadt all barbarernas
plundringslystnad och den förstörelse, som deraf följde,
var det dock icke möjligt att ens så mycket utrota
det romerskt blifna skaplynnets lemningar, att dessa
kunde gifva rum åt formuttrycken af en annan ande,
utan huru dessa än alstrades på andra områden, måste
de dock i Rom och dess granskap böja sig under det
antika oket. Orsaken härtill var, att förmörkelsens dagar
icke medförde alstring inom något annat än byggnads-
konstens område, och då detta ej mer förfogade öfver
de stora sten- och marmorbrotten, de skickliga mästarne
och de tusentals arbetarne, användes ruinerna efter de
förstörda städerna och templen till nya verk, och huru
dessa än sammanlappades, gåfvo de använda fragmen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
