- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / Tredje bandet /
73

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORNAMENTIKENS FORMLARA.
73
böra vara så obetydligt, att oroliga enskildheter i de
krönande delarne voro onödiga och för det hela stö-
rande, särdeles då det gälde den allvarsamma, ädla
och dock eleganta här anförda doriska formen. Etru-
skerna deremot, som anbragte kolonnerna på obehag-
ligt långt afstånd från hvarandra, behöfde genom fyllig-
het i detaljformerna söka motvigt i den magerhet, som
vidlådde det hela af deras tempelfasader, om hvilka
man för öfrigt har ganska bristfällig kännedom. Der-
för skyddes ej de starka profilerna, och i detta hän-
seende liknade etruskernas kapitälbildning såsom princip
de gamla assyriernas och den österländska uppfatt-
ningens typ.
Rom, vid hvars första anläggning på aventinska
berget den yttersta tarflighet rådde, och som först
efter republikens tid började utveckla sig till en stad
med monumentala byggnader, bibehöll visserligen in-
trycken af sin förste lärmästares skaplynne, hvilket allt
mer utvidgades till friare och rikare formlära, men
jemte detta inträngde påverkan af Stor-Grekland, det
sydliga Italien, och derigenom underlättades framåt-
skridandet i betydlig grad. Det låg dock alltid ett
drag af sträfhet i de romerska verken, och ehuru till-
flödet af lekande formelement var rikligt med de före-
mål, som både norr och söder ifrån strömmade till det
nya väldets medelpunkt, behöfdes århundraden för att
der rotfästa och dana inhemsk formkänsla och göra
denna såsom sådan igenkännelig. Atenarne voro be-
kanta för den anspråkslöshet, som rådde i utstyrseln af
deras enskilda boningar, och till hvilken förklaringen
ligger i männens vana att ständigt vistas utomhus, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/3/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free