Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1H
BREF.
Men långt från detta allt, du din lekamen
på ganska visligt sätt försörjt och skött.
Nog tänkte du ibland att skrifva — ja, men
då var du efter hvilans njutning trött;
en annan gång kom solen och sad amen,
förr än du pennan uti bläcket blött,
och när det mulnade, begynte regna,
då gick det ej att sig åt skrifning egna.
Så synden ständigt nya kedjor binder,
o yngling, omkring svaga menskors ben,
det är de obotfärdiges förhinder,
som tornas upp likt massor utaf sten. —
Men när du kom igen med brynta kinder
och började att bygga bås för fän,
då flög en tanke: »Kors, hvad heter han der,
den der i Stockholm . . ko . . . so . . . nej . . . Scholander.»
Och liksom grisen, tärd utaf trikiner,
likt tjuren, döfvad af ett klubbslags skräll,
likt vandrarn, nådd af bergras och laviner,
likt tåradt ögas glans en månskensqväll,
likt hjertats klappande för konkubiner,
likt barnets ånger, då det vankas smäll,
så började ditt samvete sig röra,
och pennan lydde hvad du ville göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
