Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 BREF.
om konstkritikens något magra slägter
stä kring dig rytande med öppen mund;
ja, om ditt regemente bakfram sitter,
allt tycks dig då ett trefligt solskensglitter.
Nu har jag intet mer, som hjertat trycker,
slut är min nyårs- och min midnattsång.
O mara, du som grymt i benen rycker,
jag skall dig följa strax med raggelsprång
och lyda sömnen, drömmens alla nycker.
Hå hå, ja ja! Den hvilan blir ej lång,
det är den vinst jag hemtat har på kuppen.
Hör! Hvad var det! — God morgon — nu gol tuppen.
Stockholm d. 4 jan. 1871.
Vännen
SCHOLANDER.
Vän John!
Bianca, för sista gången
du nu min cittra hör...........
(N/cander.)
Klöf och sal
är fatal,
låt mig få köra, Kämpendahl. —
(Bellman.)
Ja, du har rätt. Det gått mig liksom råttan,
då hon med läckert mjöl sig ätit mätt:
det käns så beskt. — Den italienska åttan,
af rytm och rim, jag vändt, än snedt, än rätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>