Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’74
BREF.
äfven i de storståtligaste fall, endast svänga sig med
reproduktioner af hvad förut blifvit gjordt och detta till
den grad, att man med trygghet kan uppställa såsom
princip: den, som finner något splitternytt i arkitektur,
måste genast kasta det å sido, ty det är galet. Allt dug-
ligt är redan vändt och åter vändt som en gammal
mecka, och något användbart nytt finnes ej. För öfrigt
finnes en hufvudregel: arkitekter kunna ej utbildas utan
praktisk verksamhet. Der denna ej ingar såsom ett bland
hufvudelementen i bildningen, blir denna blott ett irrsken.
Men allt detta är ej att tala om med dig, ty du
har sjelf tänkt så mycket deröfver, att du har nog
deraf, min vishet förutan. Bättre är att nämna något
om edra utsigter till uppställning af en konstnärsfalang,
som gör landet heder; och ehuru jag föga sett af
originalprodukterna, smekes ögat dagligen af en sadan,
den Edelfeltska perlan, som nu är öfverallt synlig här
i Stockholm, och hvilken är bland de för mig behag-
ligaste uppenbarelser den senare tiden erbjudit. Jag
är nämligen utled vid sopgubbar och kaffegummor,
bondstugor fram och bondstugor bak och bondstugor
upp och ned, och all denna hvardags- och tevattens-
prosa, som skjuter fram likt nässlor och maskrosor i
rännstenar och diken.
Tack än en gång för hugkomsten!
Stockholm den 25 februari 1878.
Med högaktning och tillgifvenhet
F. W. SCHOLANDER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
