- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / Tredje bandet /
262

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BREF.
2ÔZ
skuggbilden af förgången härlighet, runka på hufvu-
det, knota, halka omkull i stenrös och orenlighet, så
att jag blir både blå och brun — se der allt. Vore
jag inte gift, så tror jag sannerligen, det vore bäst att,
lik en surmulen Kettil Okristen, gå in i hög och låta
vandalerna drifva sitt minnesförintande spel med de
älskade fornlemningarne, men nu går detta ej an, ty
hustrun måste följa med, och historien omtalar icke, att
några små hedningar kommo utkrälande ur Kettils-
högen, hvilket med min kunde blifva förhållandet. Jag
får alltså söka att fylla hela den fria rymden med
mina kraftiga förbannelser och för öfrigt hoppas att
allt blir bra, när ingenting mera fins qvar, som kan
förstöras. —
Hvad, som gifver stark näring åt det dåliga Kalmar-
humöret, är, att ångfartyget Gotland följt slottsväder-
qvarnens exempel och brunnit, så att jag måste här
förnöta 4 à 5 dagar af den knappa tid, hvilken var
ämnad åt den ö, der jag vill sätta dig till kung och
Bergman till erkebiskop. Här får jag nu lura qvar
ända till nästa lördag. Det är lika odrägligt, som
ohjelpligt, i fall inte ödet skickar ett ångfartyg exprès
för min räkning, men sådana höfligheter höra icke till
dess vanor. Nå, nå, man får trösta sig med att rita
Kalmare slott både fram och bak, upp och ned, och
sedan basa öfver till Borgholms slott och se om der
kan vara något att hemta. — För hvarje dag, som går,
blåser en flik bort af den dimslöja, som kringtöcknar
mitt lifs älsklingsfantasi, och för hvart enda uselt blad,
som, bärande bilden af någon svensk märkvärdighet,
kryper ned i portföljen, tycker jag möjligheten klarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/3/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free