- Project Runeberg -  Scouting for Boys /
92

(1917) [MARC] Author: Robert Baden-Powell Translator: Ebbe Lieberath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. II. Lägerliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller odlat upp sitt terrängsinne, har gått
förlorad på veldten eller i skogarna. Själv har jag sett
många exempel därpå.

En gång under en resa i Matabeleland
avlägsnade sig en man från vagnen medan mulorna ombyttes.
Han gick som det tycktes endast några steg in i
terrängen och då vagnen var klar att fortsätta, ropade man
på honom och sökte honom åt alla håll, men man
kunde ej finna honom. Och då vagnen inte kunde
vänta längre, fullföljdes resan, sedan man gått i
i författning om att folk skulle söka efter den
försvunne. Man letade efter honom både länge och
väl, följde hans spår så långt möjligt var i den
synnerligen svårframkomliga terrängen, men först efter
flera veckor hittades han död nära vägen ungefär
15 eng. mil från den plats han utgått ifrån.

Då man strövar omkring ensam i vildmarken eller
t. o. m. i en stad, händer det ofta att man glömmer
sig och underlåter att ge akt på riktningen. Man
måste ofta gå omkring kullfallna träd, klippor eller
andra hinder och när det är gjort, underlåter man
för varje särskilt fall att rikta sig rätt igen. Man
har benägenhet att draga sig åt höger, och följden
därav är att fast man tror sig gå rakt fram, är detta
ingalunda förhållandet, och såvida man inte gör
sina observationer på solen, kompassen eller
landmärken, finner man snart, att man gått runt i en stor
båge.

Om en ömfoting ensam i öknen eller i skogarna,
plötsligt finner, att han kommit ur sin kurs, tappar
han alldeles huvudet, blir förtvivlad och börjar
sannolikt springa, då det enda han har att göra är att
hålla sig lugn och företaga sig något nyttigt — gå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:15:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scouting/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free