Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Lägerliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iSo
152 SCOUTING FOR BOYS
Om det hemma råder brist på kol eller ved, bör
man inte glömma att gamla skor, som man ofta kan
hitta i sophögar, äro utmärkt bränsle.
Man kan göra mången gammal gumma en tjänst
med att samla ihop gamla skodon till bränsle åt
henne.
I Amerika användes ett annat mycket gott sätt att
göra upp kokeld. Man driver ned i marken två
tjocka pålar på ungefär 4 fots avstånd från
varandra och så att de luta något bakåt. Därefter fäller
man ett ungt träd vid
pass 15 fot högt och
10 tum i
genomskärning, och hugger upp
det i 5 fot långa
stycken, av vilka tre
läggas ovanpå varandra
mot pålarna för att
bilda frånsidan av eldstaden, två på marken
vinkel-rät mot dessa, och en tvärs för. Inom den sålunda
bildade fyrkanten uppgör man pyramidformigt en
eld, som ger mycket kraftig värme. Eldstaden
måste naturligtvis läggas med framsidan mot vinden.
En eldtång har man stor nytta av vid en lägereld.
En sådan tillverkas av ett 4 fot långt och 1 tum tjockt
spö av bok eller något annat segt träslag. På
mitten täljer man av ungefär till dess halva tjocklek och
håller den avtunnade delen ett ögonblick i glöden,
varpå ändarna böjas till samman, topparna fasas av
på insidan för att kunna gripa bättre, och tången är
färdig.
En kvast är också bra att ha för att hålla läger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
