Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Ridderlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iso 152
scouting for boys
bifogade ett brev till sin mor och ett guldmynt för att
betala kostnaderna.
I stället för att riva sönder brevet och behålla
pengarna, gjorde den japanske soldaten vad varje
scout skulle göra: han lämnade det till sin officer,
och denne telegraferade ryssens bud till hans mor,
varefter han kastade in ett brev i fiendens fort för
att underrätta ryssen om vad han hade gjort.
Denna händelse, jämte andra exempel på
ridderlighet å ömse sidor, står att läsa i Richmond Smiths
bok »Port Arthurs belägring och fall».
Frikostighet.
Somliga människor tycka om att lägga pengar på
hög och aldrig ge ut någonting. Det är bra att
vara sparsam, men det är också bra att ge ut pengar
där det behövs; i själva verket är detta delvis
meningen med att spara pengar. När man visar
välgörenhet bör man se noga upp, så att man icke råkar
ut för att göra gott på orätt ställe. D. v. s. det är
mycket lätt och en mycket behaglig känsla att ge en
slant åt en fattig tiggare på gatan, men man bör
icke göra det. Den gamle tiggaren är i 99 fall av
100 en inpiskad skojare, och genom att ge honom
en slant uppmuntrar man honom och andra att
fortsätta med det yrket.
Det finns kanske hundratals verkligt fattiga och
ömkansvärda människor, som hålla sig undan, som
man aldrig får se, och för vilka en slant skulle
vara en gåva från höjden.
Föreningen för välgörenhetens ordnande vet vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
