Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Det gamle skilderi
Tovskj ærn. Eggedal
Da det var uraad at truge sig tilbake gjennem ulænnet i dette
mørke, gjorde vi op varme og kokte kaffe. Da vi saa det skinte i den
brukne grantoppen deroppe, skrattlo han og sa:
Det suste i dig gut som i en forfærdelig diger fugl da du kom.
Guss løkka du ikke drog putt til kjænns.
Og som det høgste uttryk for sin fryd over livet mullret og sang
— eller brummet han med dyp og falsk bas: Aftensolen smiler — og
naturen hviler.–-
Naar jeg av og til slog paa at vi behøvde nu ikke at snåkafiske i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
