Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapskällan, icke kunna betyda något annat, än vana att på ett
visst sätt förbinda vissa föreställningar1
).
Det otillfredsställande i en så beskaffad kunskap föran-
ledde den kritiska undersökningen af kunskapsförmågan. Den
philosophi, som grundades på denna undersökning har enligt
Hegel den stora förtjensten att hafva uppvisat förståndsbestäm -
ningarnes ändlighet. Kategorierna äro nemligen blott former for
erfarenheten och hafva utom denna d. v. s. på det absoluta
ingen tillämpning, emedan detta ej är i någon varseblifning gif-
vet. Bristen i denna philosophi är deremot, att grunden till
kategoriernas ändlighet sökes icke i deras egen natur, utan i
deras subjektivitet, hvarigenom de tillhöra blott vårt tänkande,
hvilket ej kan fatta tinget i sig. Oförenligt med denna tän-
kandets ändlighet, hvarigenom det blott kan förnimma företeel-
sen, finner Hegel det antagandet, att denna inskränkning är
det menskliga vetandets naturliga, absoluta gräns, hvaraf skulle
följa, att det tänkande, som nyss förklarades vara ändligt, nu
likväl vore o ä n d l i g t D e t är nemligen först då, när man gått
utöfver en inskränkning, som man blifver medveten af denna
såsom sådan. Blott genom jemforelsen med dan förhanden va-
rande idéen om det hela, absoluta fattas något såsom inskränkt,
bristfälligt. Medvetandet af inskränkning bevisar således det
oändligas närvaro i m edvetandet ’). Denna anmärkning träffar
icke blott Kant, utan äfven Fichte, ty om den sednares »A n-
1) Jfr. a. st. §. 39.
2) Jfr. a. st. §. 60. Zusatz 1.Med afscende härpå jttra r Hegel: in
jedern Dualistischen System, insbesondere aher iin kantischcn giebt sich
sein Grundinangel durch die Inkonsequenz dns zu vereinen, was cinen A u-
genblick vorher als sclbstständig somit als unvereinbar erklärt worden ist,
zu crkcnncn. P. a. st. pag. 120.
3) Als Schrankc, Mangel wird clwas nur gewusst, ja empCunden, indem
m an zuglcich darliber hinaus ist. — — — —
Es ist daher nur Bcwusstlosigkeit nichteinzuschen, dasscben
diese Bezeichnung von Etwas als einern Endlichen odcr Bcscliränkten den
Beweis von der wirklichen Gegcnwart des Unendlichcn, Unbeschränktcn
enthält, dass das Wissen von dem Gränze nur sein kann, insofcrn das Un-
bggränzte dicsscits irn Bcwusstscin ist. P. a. st. pag. 121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
