Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
fredsställande lösmng afden dualistiska motsägelsen, än den i
inledningarne gifna.
Det första, vi här hafva att afgöra, är den frågan, hvar-
est vi hafva att söka åsigtens vetenskapliga framställning. Ut-
gör phenomenologien en väsendtlig grundläggning för vetenska-
pen, och är den såsom sådan vetenskapens första del, eller är
det i logiken vi finna systemets förutsättningslösa grunder? Vi
hafva ofvan angifvit olikheten mellan den phenomenologiska
ståndpunkten och den logiska. Vi hafva älven anmärkt, att He-
gels åsidosättande af phenomenologien icke är tillräcklig grund
att förkasta den och vi undersöka derföre oberoende af Hegels
omdöme, hvilkendera ståndpunkten förtjenar företräde.
Phenomenologien framställer medvetandets utveckling från
dunkelhet till klarhet. Närmast är denna utveckling blott en
formfulländning. Det dunkla medvetandet och det klara hafva
samma innehåll. Det enda nya innehåll, som produceras, är
den nya högre formen sjelf, hvilken, så vida den göres till
förutsättning för en ny utveckling, visar sig såsom innehåll.
Så utgör den högsta form, till hviken phenomenologien kom-
mer, innehållet i den rena vetenskapen, hvilken sålunda är
nç loijfiioiç. Det innehåll, som för alla medvetandets for-
mer är gemensamt, är ett i medvetandet ursprungligen gifvet
och behöfver blott utvecklas fran dunkelhet till klarhet för med-
vetandet eller, som är detsamma, från möjlighet till verklighet.
Detta innehåll är substansen, hvilken genom utvecklingen skall
fatta sig såsom ande. Men rörelsen är andens väsendtiiga form
och anden utan rörelse är icke ande. Vi hafva således här
den Fichteska bestämningen, att anden är absolut handlande el-
ler sig rörande, och derjemte ett ursprungligen gifvet innehåll.
Fichte hade antagit, att, om jaget är absolut handlande, så
måste allt innehåll vara genom jaget satt eller med andra ord
vara af jaget produceradt Detta är ock en nödvändig följd,
om man strängt fasthåller det absolutas karakter att vara ab-
solut rörelse. D et, som sättes såsom absolut, måste vara i och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
