- Project Runeberg -  Har Hegel öfvervunnit Dualismen? Akademisk Afhandling /
31

(1851-1853) [MARC] Author: Carl Yngve Sahlin With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock -efter upphäfvandet af skilnaden mellan form och innehåll
den bestämningen, att varat kan blifva innehåll, hvilket har är
detsamma som ;alt gifva sig ett innehåll eller genom dialektisk
rörelse bestämma sig sjelft. Varat är således, såvida det är
början, bestämbart eller förmåga att bestämma sig sjelft ). Denna
varats bestämbarhet eller polentialitet uttrycker Hegel dels ge-
nom att sätta d et såsom grund till och immanent i alla föl-
jande bestämningar2), dels genom att bestämma det såsom det
i sig varande3).
Vi befinna oss här på den punkt, der fråga uppstår om
fortgång från d e t rena varat. Innan vi gå till denna fråga,
måste vi likväl undersöka, hvilken vetenskaplig betydelse kan
tillerkännas ofvan anförda bestämningar. De hafva enligt He-
gel en rent negativ betydelse, nemligen att uppvisa vetenska-
pens början såsom oberoende af all förberedande grundlägg-
ning’). Såsom sådan rent negativ bestämning visar sig äfven
varats omedelbarhet. Likaså de med omedelbarheten samman-
hängande bestämningarna förulsättningslöshet och bestämnings-
löshet. De innebära ingenting annat, än frånvaro af all för-
medling, alla förutsättningar och bestämningar. Dessa negativa
bestämningar tilläggas vairat af en .vttre reflexion och få följ-
aktligen icke betraktas såsom någon varats egen objektiva för—
1) Es ist noch Nichts, und es soll Etwas werden. Der Anfang ist nicht
das reine Nichts, sondern ein Nichts, von dem Etwas ausgehen soll. P. a.
st. pap. 63.
2) Der Fortgang fermer von dem , was den Anfang m acht, ist nur als
eine weitere Bestimmung desselben zu betra Iden, so dass das Anfnngende
allem Folgenden zu Gründe liegen bleibt, und nicht daraus verschwindet.
So ist der Anfang der Philosophie, die in allen folgenden Entwickelungen
gegenwärtige und sich erhaltende Grundlage, das seinen weiteren Bestim-
mungen durchaus immanent Bleibende. P. a. st. pag. 61.
3) Das Sein ist der Begriff nur an sich. H. W. B. 6 pag. 163.
4) Diese Einsicht ist selbst so einfach, dass dieser Anfang als solcher,
keiner Vorbereitung noch weiteren Einleitung bedarf, und diese Vorläufig-
keit von Räsonnement über ihn konnte nicht die Absicht haben, ihn her-
beizuführen, als vielmehr alle Vorläufigkeit zu entfernen. H. W . B. 3.
pag. 69 och 70.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scyhegel/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free