Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dekadansen i den svenska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
morgon» hade man skäl att upprepa för sig själf
litet hvarstädes. Kung eller icke kung, det hade
man litet hvarstädes sett öfvergå till en
ekonomisk fråga, hemmahörande på civillistan. Folket,
detta nya begrepp, hade blifvit kärnan, kring hvilken
allt skulle ordna sig. Denna hela det dåtida Europa
genomgående, på en gång revolutionära och
nationella strömning, fick i Norden sitt uttryck i
den skandinaviska rörelsen, och det var denna,
som med makten af ett nytt och stort fenomen,
hvaraf man kunde vänta sig allt, drog till sig
alla unga människor med heta hufvuden och
hjärtan, som bultade. — Vi veta ju alla, hur det
blifvit allt mera vanligt att med föraktet för
öfvervunna ståndpunkter och slungade hjärngriller
tala om detta studenters och poeters försök att
politicera, och naturligtvis är det föga att
invända emot att vi, som sett det anspråkslösa
resultatet, endast med en axelryckning minnas denna
de gamles illusion. Emellertid är företeelsen
viktig att ihågkomma som en stor och allmän
protest mot Karl Johans ryska familjepolitik,
som ett uttryck för ungdomens och de
orepresenterades bestämda önskan att ha ett ord med
i laget, som det mål, kring hvilket alla unga och
friska viljor faktiskt samlade sig. Ty helt
säkert, all denna hänförelse, som rörelsen tände
på, alla dessa ord och löften, som flammade och
glödde, allt detta, som bragte feberfärg på
kindbenen, det var nog icke enbart ett rus
framkalladt af studentmötenas punsch och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
