Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockorna stanna. Tumlande ljuden domna,
tonande sakta hän de sista somna. —
Bräker ett får där ur stall, och säkra, raska,
hastande steg i vägens lera plaska.
Tystnad vida. Ett skott där vid gafveln brinner,
skenet längs med kalkade väggen rinner.
Skott på skott. Nu tändas högtidsljusen.
Helig afton. Det glimmar ur alla husen.
Knappast mindre fullfärdig och med samma
stämning af friluftsmåleri och
ögonblicksiaktta-gelse öfver sig är den redan i debutsamlingen
förekommande dikten Vinterstämning:
Så tyst kan det vara i julens tid,
då snön ligger mjuk öfver frusen mark
och skiner på alla taken i byn,
på kyrkotorn och på prästgårdspark.
Men när det lackar hän emot kväll
och rutan en stund i strålar stått
och hälgmålsringningen stannat af
och ringaren ned ifrån tornet gått.
Då spörjes det lif. Kring’ kyrkotorn
det flaxar och kraxar ett snacksällt lag:
nog har man lof att ha glad sin kväll,
när rätt man haft sig en arbetsdag.
Från arla i morse, då snön låg röd,
man sträfvat för kallaste husmanskost.
Man snattat kring hus och gräft i snö
kring mark och by i bitande frost.
Från parken det svarar med samma fröjd.
Där har man sitt samvete lugnt också.
Det kraxar belåtet i kronorna rundt,
det knäcker i grenarne då och då.
De nya poeterna. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
