Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enda puls, hur det står rundt omkring en i hela
naturen! Jag skulle vilja lefva med 8 lungor
och 8 ögon, jag skulle vilja arbeta med 4 par
händer . . . Jag ville kunna sträcka så vidt och
orka så mycket...» Dessa Ernst Ahlgrens vackra
ord i Fru Marianne om lifvets stora sunda fröjd
att vara till, om tillvarons arbetsglädje och
lyckan att veta sig göra sin insats för släktet,
karaktärisera också det starka, hafsfriska lynnet
och den djupögda och tillkämpade glädjen i en
bok som Erik Grane. Men det fanns nog ännu
där kvar något af den robusta människans en
smula alltför glada och alltför själfsäkra
medvetande om hälsans och kraftens rikedom, och man
undrade hur länge den skulle räcka denna
poetens med Strindberg delade tro på att »den enda
rena glädjen i lifvet, som består i en stark kropp
och vissheten om existensmedlens tillräcklighet,
skall ersätta alla griller om det där högre».
Så kommo den stora sorgens och
besvikelsens år, och dagarna blefvo allt mera gråa och
skumma, allt under det luften med en effekt utan
like genomskars af rop på den glädje och den
käckhet, hvilken man önskade i dikten, därför
att man icke själf ägde den i lifvet. Och så
ligger där en dag i fönsterna en ny bok af
Geijer-stam, Medusas Imfvud, boken om fåvitskheten och
onyttigheten i att lefva. Gorgonen har visat
skalden sina förstelnade drag och sina onämnbara
ögon, och hans hopp, hans glädje och hans kraft
ha sjunkit till markon, förvandlats till stoft och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
