Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Lundegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma in i den idealvärld, hvilken hans
uppfostran och hans aldrig upplysta fantasi låtit
honom se i studentlifvet. Och hvad är det han får
se? Uppfattningens fördomsfullhet, känslans
råhet, praktiska hufvudens tidiga och kalla inblick
i samhällsmekanismen, allmän och fåfängt under
fraserna och lögnerna dold förståndighet. Och
Robert Stenson låser resolut in sina drömmar
och illusioner bakom dubbla riglar och råkar ut
för den förråingsprocess, som gör blicken hvass
och kylig och hjärtat torrt och gammalt:
Alla bubblor, som man blåst upp för hans inbillning,
brusto vid beröringen med verkligheten — den ena efter
den andra. Ett par år famlade han då oroligt efter en
fast hållpunkt för tanken och slutligen fann han en sådan
i tviflet — — — Han höll sig icke med ett enda ideal.
Och hade visst inga principer heller — annat än den att
strängt nagelfara allt. Det var kanske just detta som gjort
honom själf till en auktoritet. Hans alltid kalla och
tvif-lande, någon gång satiriska småleende förfelade sällan att
göra intryck. Detta visste han mycket väl af, och därför
hade det må hända på sista tiden urartat och blifvit en
smula stereotypt och jargonmässigt.
Dock, det är icke dessa studier ur det
akademiska lifvet, hvaribland likväl befann sig den
med en konstnärlig framställningsförmåga, som
man den gången i Sverige öfversåg, skrifna
berättelsen Ett lyckadt skämt, behandlande ett par
utfattiga bondestudenters eländiga, smutsiga och
nästan hemskt torftiga tillvaro, som gifva
samlingen dess förnämsta intresse. Det vackraste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
