Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tycke ställas vid sidan af Judas (allra minst om
man tänker på den dramatiserade
omarbetningen). Aldrig har ett ämne legat så nära Tor
Hedbergs hjärta som det tragiska och nattfärgade
om Gethsemanes kyssare och förrädare, och aldrig
har han skrifvit så utsökta och poetiska sidor,
som när han skref hans gåtfulla saga. Motivet
har ju också så sysselsatt författaren, att han
flera år efter romanen utformade det till ett drama
(som dock till större delen var fullbordadt långt
före det år — 1895 — då det publicerades). I
detta senare hafva romanens karaktärer
noggrannare utmejslats, ansiktena fått skarpare konturer
och konflikterna ytterligare preciserats, men allt
väsentligt är detsamma.
Idén i boken är gripen och fasthållen med
stark hand. I den 1887 utgifna samlingen Slcizzer
och berättelser finnes en liten novell Långfredag,
hvari Tor Hedberg själf angifver den tankegång,
ur hvilken Judas vuxit fram. Det är en stackars
febersjuk, som ropar i sin yrsel:
Judas, säger jag\ Ni är Judas, jag är Judas, vi äro
alla Judas. Har ni aldrig älskat något — öfver allt
annat, ined allt det bästa af er själf — och har ni dock icke
förrådt det? Jo — ni har gjort det — någon gång — i
era hemliga tankar, i djupet af ert hjärta — om ej i öppen
dag. — Ni har gjort det — och jag — och alla! — Har
ni aldrig gifvit en Judaskyss? — Jo, den bränner på era
läppar — på era som på mina! Och ändå har ni fördömt
och förbannat honom — en tusenårig förbannelse, det är
ett brott, större än hans, ty han hade dock äjskat ei)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
