- Project Runeberg -  De nya poeterna. 80-talet. Dokument och kåserier /
437

(1902) [MARC] Author: David Sprengel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tor Hedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tät berså, där blommande syrener bildade gröna väggar,
medan en krets af björkar slogo ett genomskinligt hvalf
öfver dem. Här kunde hon sitta i timmar utan annan
sysselsättning än att vagga den lille, fläkta bort
insekterna från hans ansikte, betrakta den halföppna munnen
och de slutna ögonen, de små knutna händerna, på hvilka
solen stundom glindrade genom löfverket, och då gled
tiden så omärkligt förbi, medan fåglarna sjöngo framför
henne, och hennes sinne uppfattade de tusen skilda ljuden
från lifvet omkring, liksom det aflägsna sorlet från en
klar källa, som rann någonstädes i fjärran, utan att
grumlas, utan att sina, ständigt lika klar och ymnig.

Det hände en gång, att en bofink, djärf genom
hennes orörlighet, kom och slog sig ned på hennes skuldra.
Hon kände den lätta beröringen af fötter som en
smek-ning genom klädningslifvet, och hon satt alldeles stilla,
vågade knappast andas, medan hennes hjärta började
klappa häftigt. Då fågeln flugit, brast hon plötsligt i gråt,
utan att själf veta hvarför — kanske därför att hon var
så lycklig. Minnet af denna händelse lefde sedan länge
kvar hos henne som något af det bästa hon erfarit och
blef för henne som en sinnebild af hela denna tid méd
dess tysta, mildt leende hågkomster.

Henrik Wilde växer upp till en ung-
varmhjärtad och svärmisk ideolog, hvilken med hela
sin kraft vill arbeta för det stora målet,
männi-skoandens utveckling till allt större styrka och
rikedom och skönhet, och hvilken som det
svåraste hindret i vägen för målet anser
kristendomen med dess förvirring af begreppen, med dess
kraf på att människan skall älska alla, äfven
sina fiender, med dess paradoxala bud, som aldrig
åtlydas och endast tjäna till att uppamma osanning
och sveksinne hos individen. Nej det är på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:16:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sdpoeter/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free