Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.178
Skräddareklinlen
är en klint eller snibb af sjelfva berget,
hvilken hänger ofvanför det öfre stora
Trollhättefallet till en faselig höjd; historien, huru och
hvaraf denne klint fatt namnet, berättas
varit denna: I fordna dagar skall en skräddare,
som för någon missgerning blifvit dömd till
döden, men skall bekommit frihet att lösa sitt
lif derigenom, att ban skulle sitta ytterst på
samma klint med benen hängande öfver fallet
och der sy en klädning lardig. Det sägs äfven
att han så gjort, och lätt klädningen så nära
färdig, att icke mera varit qvar än att utdraga
tråckeltråden; och berättas del, att han förut,
efter goda vänners råd och varning, kunnat
hälla sig sa att han ej tittat ned pä den
häftiga strömmen; men när ban begynte draga ut
tråden skall ban hafva kastat ned ögonen pä
det med en grufvelig häftighet fallande och
brusande vattnet, dä ban, som del tros, blifvit
förfärad och yr i hufvudet samt fallit ned i del
brusande fallet och omkommit. Andre säga att
del skulle varit silt mästerstycke skräddaren der
blifvit ålagd förfärdiga.
Johannes Itnnii syn år 1702.
(Beskrifven «f lionorn .jelf.)
Dä jag, Johannes Runius, tillika med då
varande vice pastorn i Odensala herr Erik Scalin
och dess broder, bonden Anders Andersson i
Skåitsla, kom resandes frän häradstinget som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
