Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.196
Jet att stintorne ej kunna rätta sig efter deuua
Ovidii varning:
Se till, min käre vän, att skon ej är för vider,
Ty simmar foten kring, da ej det bästa lider.
När spelnianuen slutar dansen, ocb nu
au-tingen ställer strängarna, eller betänker sig pä
eu ny dans, eller på en ny låt, som de här
siiga, så stå de till dans uppkomue paren icke
så länge stilla, tills ny dans följer, såsom på
andra orter är brukligt, utan de skrida alltjemt
par oin par saktcliga på golfvet omkring, och
"i detsamma spelmannen då stryker på fiolen upp
till nya låten, äro alla straxt i lustig
omsvängning såsom förut, ocb hafva sä ingeu tid
för-uött med krus och onödiga komplimanger.
Danneqviimo-dräylcn.
Nästa söndag efter bröllopsdageu inställer sig
den nygifta och unga hustrun i kyrkan,
utsirad ined den fordna och allvarsamma
danne-qvinno-drägten, nemligen, med ett blåstärkt
huf-vudkläde (hukle) och grann korsmössa, samt
svart klädeströja och kjortel; har ock om
lifvet ett silfverbälte med en lång ifrån bältelåset
nedhängande silfverked, hvars ända slutns med
en stor klunn eller knapp, äfven af silfver.
I denna skrud säges unga hustrun Ii of ve ra,
dä hon ock på kyrkvallen efter gudstjensten
tackar alla, som väl ickc varit pä hennes
bröllop eller dertill bjudne, men ändå hedrat
sig emot henne med brudgäfvor, det är, med
sändepenningar i bröllopshuset på första
bröllopsdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
