Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Öfversikt af missionens äldsta historia - D. Nyare tidens katolska mission - Den nyare tidens romersk-katolska mission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
förföljd, dock aldrig tröttnade på att tala indianernas sak inför påfve,
kejsare och nybyggare, till dess det omsider lyckades honom att
förmå kejsar Karl V att alldeles förbjuda indianernas slafveri (1547)*).
Jämte de andra ordnarna framträder nu också på missionsfältet
den orden, som leder sitt ursprung ur den dåtida religiösa väckelsen
inom romerska kyrkan, nämligen jesuiterorden, stiftad af Ignatius
Loyola 1540. Hos oss protestanter väcker helt naturligt detta namn
en stark ovilja, ty denna orden satte sig protestantismens utrotande
till mål och uppenbarar i historien de hemskaste sidorna af katolsk
villfarelse. Men dess ofantligt stora historiska betydelse skola vi icke
kunna förstå, oni vi förbise, att oaktadt all skefhet låg en religiös
väckelse där bakom. Det var nitälskan för Guds rike. som dref dem
framåt och gaf dem styrka.
Allaredan en af stiftarne, Francisco Xavier, som för öfrigt i sin
ungdom i Paris varit påverkad af evangeliet, inplantade missionsifvern
i jesuiterorden. Själf är han romerska kyrkans störste missionär och
nämnes som »Indiens och Japans apostel», i själfuppoffring och
nitälskan för visso en apostolisk man. Ar 1542 landade han i Goa i
Ostindien, och 1552 dog han på en ö utanför Kina, där han suckade
efter att denna klippa måtte öppna sig för Herren.
Efter honom har jesuiterorden utsändt skaror af missionärer,
som ofta förenat den högsta mänskliga bildning och förslagenhet med
kristligt nit, och af hvilka många under otroliga lidanden uthärdat
ståndaktigt intill martyrdöden. Därför hafva de ock om man ej
tänker på den andliga halten af deras arbete — uträttat stora ting,
både i Indien (Nobili † 1656, Brito † 1693 och Beschi † 1747),
i Kina (Ricci † 1610, Ad. Schall † 1666 och Verbiest † 1688),
i Japan, där man redan 1579 räknade 300,000 kristne, i
Nordamerika, särskildt i Kanada och Kalifornien, och i Sydamerika
(jesuitstaten Paraguay 1616 1767).
Till stöd för missionen upprättade påfven Gregorius xv, den
förste af jesuiter uppfostrade påfve, den stora
propagandastiftelsen (»Congregatio de propaganda fide», hvartill fem år senare foga-
*) Af gammalt hysa inånga den åsikten, att Bartolomeo de las Casas är
upphofsman till negerslafveriet. Så är icke fallet. Redan 1442 förde portugiserna slafvar från
Afrika till Lissabon. Och påfven Nicolaus V gaf 1452 konungen af Portugal »i kraft af
sitt apostoliska ämbete oinskränkt fullmakt att i evigt slafveri försätta saracener, hedningar
och andre otrogne». Men nog gaf B. i sitt medlidande med indianerna det rådet att
öfverföra till Västindien några negrer, soin bättre kunde tåla arbetet — något som han
sedermera bittert ångrade såsom sitt lifs största fel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
