Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - D. Herrnhutarnes mission - Zinzendorf och hans lilla missionsförsamling - Herrnhutarne på Grönland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 91 -
begrepp att uppgifva hela Grönlandsmissionen, bröt hans
missionskärlek ut i ljus låga, och han fattade den föresatsen att själf fortsätta
arbetet där uppe på Grönland. Då han kom hem, berättade han allt
detta för brödraförsamlingen. Negern Anton kom äfven till Herrnhut,
och snart erbjödo sig de förste fyra att afgå till Västindien, om de
så själfve skulle blifva slafvar tillsammans med negrerna, samt till
Grönland. Under ännu ett års tid blefvo tankarna profvade inför
Herrens ansikte. Men då genom lottkastning, hvilket som bekant
städse användes i Herrnhut, det svaret gafs om en af dem: »Låt
pilten fara; Herren är med honom», blefvo under handpåläggning och
bön af församlingens äldste de första trosvittnena utsända, nämligen
Dober och Nitzschmann i augusti 1732 till S:t Thomas, de bägge
kusinerna Matthias och Christian Stach med Christian David själf som
ledare i januari 1733 till Grönland — åt båda hållen alltså genom
den dörr, som Herren upplåtit i Köpenhamn.
Fortsättningen visade, att den lilla församlingen icke hade
börjat för ifrigt. Talrikt följde bröderna efter sina förste utskickade, och
under loppet af ganska kort tid började man från Herrnhut drifva
mission i de mest olika delar af världen. Man hade i sanning
öppnat för de lefvande vattuströmmarna, och den lilla fattiga
brödraförsamlingen i Herrnhut tog midt under den öfriga kristenhetens sömn
och liknöjdhet sikte på missionens stora mål i världen, framdrifven
af kärlek till Jesus och buren under alla svårigheter och lidanden af
tron allena på hans ord: »Se, jag är med eder alla dagar intill
världens ände».
Herrnhutarne i Grönland.
De trenne »bröderna Matthias och Christian Stach samt
Christian David kommo — utan annan utrustning än de kläder, i
hvilka de gingo — först till Köpenhamn, där de allra fleste
klentroget skakade på hufvudet åt deras plan. Men grefve von Pless förde
dem till konungen själf, och denne blef så intagen af de enkle
lekmännens trostyrka och nitälskan, att han gaf dem fri resa och en
re-kommendationsskrifvelse till Egede, som under tiden fått tillåtelse att
stanna kvar på Grönland. Flere förnäme gynnare skänkte dem
respenningar och timmer (till husbyggnad), och efter en ganska god
sjöresa blefvo de vänligt mottagne af Egede och byggde sin första
station, Nya Herrnhut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>