- Project Runeberg -  Evangeliets segertåg genom världen /
111

(1902) [MARC] Author: Henry Ussing Translator: Pontus Sjöbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - D. Herrnhutarnes mission - Missionen på Labrador - Herrnhuts betydelse i missionshistorien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 111 -

vervinnlig.» Men den andliga framgången var blott helt ringa, och
nya faror tillstötte. Ar 1782 började eskimoerna besöka de engelska
nybyggena på sydkusten, och snart spårades en sorglig, världslig och
trotsig anda bland infödingarne. Ja, vid en rådsförsamling 1786
beslöto de ett förbud mot att bekänna någon synd för missionärerna.

Det var en lång väntans tid med blott enstaka ljusglimtar. Men
1804 skedde en stor väckelse. En illa beryktad kvinna i Hoffenthal,
till och med af hedningarne föraktad för sitt dåliga lefverne, fick höra
en predikan öfver Herrens ord: »Människosonen är kommen för att
frälsa det, som förtappadt är». Hon ilar ut i skogen, kastar sig på
knä och ropar: »Ack, Jesus, är det sant, så låt mig också erfara det!
Se, jag är den allra värsta, låt mig också blifva frälst — och, förlåt
mig alla mina synder!» Frid sänkte sig öfver hennes hjärta, och hon
vände tillbaka så förändrad, att en hvar kunde märka det. Först en
och sedan flere blefvo väckte, intill dess rörelsen omfattade både
vuxne och barn på alla tre missionsstationerna. Missionärerna blefvo
öfverlupne från morgon till kväll; många kommo för att bekänna sina
synder, utanför stationerna kunde man finna knäböjande människor,
och från bostäderna ljödo andliga sånger och böner. Och denna
väckelse var icke en rörelse af blott kort varaktighet. På mindre än
tio år fördubblades invånareantalet å stationerna, och trons och
kärlekens frukter blefvo märkbara därstädes. Till och med i knappa
tider kom ingen att lida nöd, ja, man kunde till och med bispringa
behöfvande hedningar.

Arbetet har sedan dess gått sin stilla gång. Flera nya stationer
hafva anlagts. Sambandet med handelsverksamheten har bibehållits
för att skydda eskimoerna mot den världsliga handelns faror.
Missionsskeppet har regelbundet hvarje år gjort sina resor öfver det stora
hafvet, och under de förflutna 130 åren har Herrens öga vakat öfver
detsamma, så att det aldrig förolyckats. Af de 1500 infödingarne å
stationerna äro nu omkring 1300 kristne, och deras andliga lif står
högre än grönländarnes.

Herrnhuts betydelse i missionshistorien

Efter Zinzendorfs död den 9 maj 1760 satte man på hans
grafsten dessa ord: »Han var bestämd att bära frukt — en frukt, som
skall förblifva» (Joh. ev. 15: 16). Och sannerligen har hans kärlek
till Jesus och för Hans skull till det, som förtappadt är, burit en frukt,
som förblifvit intill våra dagar. Vida utöfver allt, hvad den fromme

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:17:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/segertag/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free