Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - D. Herrnhutarnes mission - Herrnhuts betydelse i missionshistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 112 -
grefven själf bedt eller tänkt, har Herren skänkt den lilla
missionsförsamlingen i Herrnhut. Fördenskull kunna vi ej heller lämna
densamma utan att i allmänhet fråga om dess betydelse i missionshistorien.
Först och främst kan man då säga, att vi här afgjordt erfara
det första genombrottet af den stora missionstanken. Herrens
konungsliga befallning: »Gån ut och gören alla folk till lärjungar!»
har i all sin ursprungliga storhet ljudit för Zinzendorfs andliga öra.
Icke blott tillfälligtvis, om kristna människor bo tillsammans med
hedningar, — icke blott som en kristlig regeringsplikt, om en furstes
landområde innesluter en hednisk befolkning, — icke blott på ett
enstaka ställe, liksom om man sedan kunde slå sig till ro, utan
obetingadt och öfverallt. Man kan visserligen påstå, att denna tanke först
gått upp för Francke, som i sitt förslag 1701 om upprättandet af ett
allmänt missionsseminarium pekar ditåt. Men Zinzendorf har börjat
herrnhut.
att sätta densamma i verkställighet. Den lilla församlingen i
Herrnhut, fjärran ifrån hvarje yttre beröring med hedningarne, känner sig
genom Guds ord förpliktad liksom en gäldenär till alla. Till och
med det gamla Israel, som i viss mening var längre aflägset från
dåtidens kyrka, tänker man på. Zinzendorf skref ett öppet bref till
judarne, «ch Samuel Lieberkühn från brödraförsamlingen arbetade i 30
år bland judarne i England och på kontinenten och blef på grund af
sin kärlek till Israel och sina kunskaper i hebreiska språket af judarne
benämnd Rabbi *).
*) Äfven pietismen i Halle började vid samma tid ett missionsarbete för judarne.
En gammal prästs bön riktade Franckes tankar åt det hållet. Hans yngre samtida
CAL-LENBERG (professor i Halle, ‡ 1760) upprättade 1728 det judiska institutet, som
utgaf skrifter, underhöll fattiga proselyter och utsände missionärer. Den mest bekante
iland desse är STEFAN SCHULTZ (skomakareson från Polen, född 1714), som med apo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
