Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Genombrottet - A. Missionsväckelsen inom kristenheten - Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 137 -
blifva fråga om något särskildt, gemensamt amerikanskt
själfmedve-tande i nationellt eller kyrkligt afseende. För dem lågo källorna till
all andlig utveckling ännu i England.
Stiftandet af det baptistiska missionssällskapet i England 1792
satte först lif i de amerikanske baptisterna, och Londonsällskapets
uppkomst satte andra och större kretsar i rörelse; men tillsvidare kom
man dock icke längre än till förböner, utbredande af kunskap om
missionen och penninginsamling till engelska missionsverket.
Impulsen till en själfständig amerikansk mission utgick från Samuel John
Mills.
Han var prästson, född i Connecticut 1783. Hans moder
helgade honom åt Herren alltifrån hans födelse och berättade för honom
tidigt om Eliot, Brainerd och andra missionärer. Vid nitton års
ålder blef han omvänd, och sedan han blifvit student vid Williams
College, blef han själen i en liten vänkrets, som bad och besinnade
Herrens kraf. År 1806 egde det berömda »höstackmötet» rum.
Fyra studenter sökte under ett oväder skydd bakom en höstack, och
här klargjordes genom Mills ord det stora beslutet. Två år därefter
finna vi en liten flock studenter, som hemligt förpliktade sig att »i
sina egna personer förverkliga en hednamission». De arbetade nu
— under fortsatta studier — på att uppelda andra med tillhjälp af
pressen och genom personliga besök vid andra högskolor. Och
slutligen 1810 framlade Mills, Judson, Newell och Nött i Andover
inför en samling af präster sin begäran att blifva utsände och fingo till
svar: »Gån i Herrens namn, och vi skola hjälpa er!» Tvänne af
prästerna utkastade då planen till en själfständig amerikansk
missionsförening, hvilken ock blef stiftad den 29 juni 1810 under
benämningen »American Board of Commissioners for Foreign
Missions» (A. B.) på samma gemensamt kyrkliga grundval som
Londonsällskapet.
Visserligen invände en senator, att det föreslagna sällskapet hade
till uppgift att exportera religion, hvaraf man icke hade för mycket.
Men härpå svarades, att »religion är en sak, hvarmed det förhåller
sig så, att ju mera det utföres, desto mera hafva vi kvar».
I början gick det dock smått med penningbidragen, hvarför ock
en sammanslagning med Londonmissionen sattes i fråga. Därtill kom
ytterligare fruktan för ett hotande krig med England, hvarigenom all
kommunikation sjöledes måste afbrytas. Men de modige segrade, och
i februari 1812 afseglade de fem förste amerikanske missionärerna
öfver de stora världshafven till Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
