- Project Runeberg -  Evangeliets segertåg genom världen /
148

(1902) [MARC] Author: Henry Ussing Translator: Pontus Sjöbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Genombrottet - B. De förste banbrytarne därute - Fortsatt mission i Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 148 -

Hans första garnisonsort blef Dinapar, där han höll gudstjänst
på engelska språket för soldaterna och på bengaliska för deras infödda
hustrur. Därjämte upprättade han skolor både för engelska och
indiska barn, samtalade allvarligt med muhamedaner och hinduer,
under det att han samtidigt med kraft arbetade på en hindostansk
öfversättning af bibeln, af den engelska bönboken m. m. Äfvenledes
påbörjade han en persisk bibelöfversättning, hvaraf man i dessa
trakter hade ett stort behof, alldenstund persiskan var muhamedanernas
och de förnämes språk.

Här fick han från Serampur en medhjälpare, en döpt arab vid
namn Sabat. Denne, som tillhörde Muhameds egen stam och var
uppfostrad uti Islams visdom, hade haft en vän, Abdallah. Men sedan
denne blifvit i en armeniers hus omvänd till kristendomen, förrådde
Sabat honom för myndigheterna och blef vittne till hans pina och
martyrdöd. Abdallahs afskedsblick förföljde hor.om emellertid och
dref honom slutligen till att själf studera bibeln och låta sig döpas.
Han åtnjöt till en tid ett stort anseende bland de kristne — Buchanan
kallar honom »österns stjärna» — och blef nu Martyns medhjälpare,
men vållade denne stor sorg genom sitt högmod och sitt vilda
sinnelag. Han afföll slutligen åter från kristendomen, och i tjänst hos
en muhamedansk höfding på Sumatra deg han en jämmerfull död.

Henry Martyn hade emellertid blifvit förflyttad till Kahnpur,
sedermera bekant genom de fasansfulla händelserna 1857. Den långa
resan dit under den varmaste årstiden hade nära nog blifvit hans död,
men han kom dock någorlunda åter till krafter och — ehuru så svag,
att han ofta svimmade af vanmakt vid sin hemkomst till bostaden —
började han offentligen predika för hedningarne. Icke så få fattige
hedningar och namnkristne plägade alltid bespisas i hans hem, och
på söndagsmorgonen brukade han samla i sin trädgård skaror af
fa-kirer, landsstrykare och alla slags människor, som — ibland 500 till
antalet — läto sig lockas af löftet om en slant vid bortgåendet.
Åsynen af dessa skaror lär kunnat vara tillräcklig att ingifva folk fasa.
Ofta afbröto de honom med tjut och hotelser, men Martyn fortsatte
ihärdigt med sitt arbete, till dess läkarne på grund af börjande
lungsot tvungo honom att tänka på någon tids ledighet, helst under en
lång sjöresa, och därför föreslogo honom ett besök i England.

Då han emellertid erfor, att hans persiska bibelöfversättning icke
var tillräckligt god, föredrog han att resa till Persien för att bättre
studera språket och erhålla hjälp af infödde lärde. Samma dag som
han invigde den första kyrkan i Kahnpur, uppbyggd genom hans ar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:17:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/segertag/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free