- Project Runeberg -  Evangeliets segertåg genom världen /
150

(1902) [MARC] Author: Henry Ussing Translator: Pontus Sjöbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Genombrottet - B. De förste banbrytarne därute - Missionen på Tahiti

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 150 -

en tjänare, och erbjöd främlingarne ett af sjöfarande tidigare uppfördt
hus. Två svenske matroser, som slagit sig ned bland de infödde
och själfve voro tatuerade, kommo och tjänstgjorde som tolkar. Ett
jordområde med kokos- och brödfruktträd öfverläts välvilligt åt
missionärerna, och koloniens anläggande påbörjades under Tahiti-bornas
nyfikna och hjälpsamma deltagande.

Den första söndagen hölls gudstjänst och predikades (genom tolk)
för hedningarne, som förundrade sig öfver, att den engelske gudens
budskap skulle gälla för alla samhällsklasser. Nästa söndag bevistade
konung Pomare i egen person gudstjänsten, och sedan han åhört en
predikan öfver Joh. 3: i6, sade han: »Mycket bra, mycket bra! Något
sådant hafva vi aldrig förut hört på Tahiti; det kan icke läras så snart.»
Samma dag prästvigdes två bland de utsände, och man höll
nattvardsgång, för första gången med begagnande af brödfrukten.

Snart seglade »Duff» vidare till andra öar. Några missionärer
anställdes på Tonga- och Marquesas-öarna, och därefter styrdes kosan
hemåt.

På Tahiti gick till en början allt bra. Med förundran åsåg
konungen smedens behandling af järnet och gned med hänryckning sin
näsa mot hans. Den stora sågen, som förmådde bita i tu stora
trädstammar, väckte också stor förtjusning. Men snart började
svårigheterna att hopa sig. Hedendomens vederstyggligheter blefvo alltmera
uppenbara. Sålunda födde drottningen ett barn, som strax dödades.
Invånarne blefvo mindre tillmötesgående, och deras tjufaktighet vållade
mycket bryderi. Missionärerna förlorade sina tolkar, som konungen
ville begagna uteslutande som mellanhänder vid förbindelse med
främmande fartyg. De blefvo invecklade i befolkningens inre strider och
blefvo ofta utsatte för personligt öfvervåld, så att de fleste af dem
tappade modet. Efter ett års förlopp begåfvo sig elfva missionärer
med ett fartyg till Port Jackson, den engelska hamnen på Australiska
kontinenten, och endast sju stannade kvar.

Och ännu fler motgångar förestodo dem. En af missionärerna
tog en hednisk kvinna till äkta och måste uteslutas ur sällskapet, en
annan föll i tvifvel och synd. Från Tonga-öarna kom budskap om,
att tre »bröder» blifvit mördade, och missionen uppgifvits. Och
»Duff», som ånyo utsändts från London med 29 missionärer och
stora förråd, uppbringades på hafvet af franske kapare. Inbördeskrig
satte hela ön i uppror. Med hån och likgiltighet mottogo
hedningarne numera missionärernas predikan, som för dem förlorat nyhetens
intresse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:17:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/segertag/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free