Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Genombrottet - B. De förste banbrytarne därute - Van der Kemp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 157 -
Men kriget tvang snart hottentotterna att fly tillbaka till Kaplandet,
och de bådo så enträget van der Kemp att följa med, att han
slutligen gaf efter för deras böner och flyttade i sällskap med 60
hottentotter till Graaf Reinet. Blott 16 månader blef det honom sålunda
beskärdt att arbeta bland kaffrerna, men trots deras slöhet och
misstänksamhet blef hans gärning därstädes icke fruktlös. En intelligent
kaffer diktade kristliga sånger och drog under sång och bön genom
landet. Då missionärer sedermera anlände till kaffrerna, blefvo de
mottagne med förtroende och funno Jesu namn kändt och äradt på
flera orter.
I Graaf Reinet erhöll han tvänne medhjälpare från London,
och missionen tog ett starkt uppsving. Boerna rasade emot dem och
genomdrefvo med vapenmakt, att den kyrka, som missionärerna fått
lof att begagna, blef dem fråntagen, dess golf uppbrutet, och
besmit-telsen — samt orenligheten — aftvagen. De föregåfvo, att van der
Kemp hade upphetsat kaffrerna mot dem, omringade Graaf Reinet
och försökte skjuta van der Kemp. Men både denna gång och ofta
sedermera blef han på ett underbart sätt räddad.
Bönen var hans starka sköld. En dag, då han i sällskap med
en yngre missionär drog genom en skog, mötte de en skara krigare
med hotfulla åtbörder. »Låtom oss bedja!» utropade den unge
mannen. Men van der Kemp svarade: »Min vän, har du icke hållit
morgonbön i dag?» Och de fortsatte i lugn sin färd.
För att göra slut på svårigheterna föreslog guvernören
anläggandet af en ny missionskoloni vid Algoaviken för att därstädes samla
de kristne hottentotterna. Van der Kemp utarbetade en fullständig
plan och bröt upp (1802) tillsammans med mer än 100 infödingar,
hvilket antal under vägen växte till dubbelt så många. Men det varade
länge, innan man fick lugn. Först uppror och krig, därpå landets
återlämnande till Holland efter freden i Amiens 1802, hvilket hade
till följd, att missionärerna jämte sin församling måste söka sin
tillflykt i ett fort. Den holländske guvernören anvisade dem slutligen
boningsplats på en ofruktbar, torr, trädlös slätt, på grund hvaraf den
härstädes grundlagda missionskolonien, Bethelsdorp *), måste kämpa
en hård kamp mot de ogynnsamma förhållandena. Missionsfiender hafva
skildrat tillståndet därstädes såsom eländigt och ovärdigt.
Sanningen var, att van der Kemp dels saknade praktiskt sinne, i synnerhet
*) Guvernören bad van der Kemp föreslå ett namn, som dock icke finge vara
bibliskt. Han föreslog då Bethelsdorp, i förlitande på att guvernörens bibelkunskap icke
var så grundlig, och detta namn vann hans bifall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>