- Project Runeberg -  Evangeliets segertåg genom världen /
194

(1902) [MARC] Author: Henry Ussing Translator: Pontus Sjöbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Belägringens tid - B. De första segrarna - Judson och karenerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 194 - -

hemvägen, 1831. Hans hustru blef ett godt stöd åt de nya
missionärerna, hvilkas antal nu hastigt ökades, sedan amerikanerna erfarit,
att dörrarna öppnats. Bland birmanerna var rörelsen så stark, att icke
mindre än 6,000 människor vid en stor afgudafest kommo till
Jud-sons hus för att hämta traktater. Och karenerna mottogo evangeliet
med sådan glädje, att Mason 1832 skref: »Hedendomen har flytt från
dessa stränder. Jag äter ris och frukter, odlade af kristne; jag bor
midt i en kristen by och är omgifven af folk, som lefver, talar och
handlar som kristne.»

Judson var öfverallt själen i arbetet. Fyra år efter Boardmans
död gifte han sig med dennes enka, som blef honom ett utmärkt
stöd. En halssjukdom hindrade honom en lång tid från att predika;
med desto större kraft vinnlade han sig om bibelöfversättningen, som
fullbordades 1840. Sjukdom hemsökte både honom och hans
hustru. Efter flera kortare resor troddes Sara Judsons lif ännu kunna
räddas genom en vistelse i Amerika, men på vägen dit afled hon
invid S:t Helena, 42 år gammal, den 1 september 1845. Judson
fortsatte resan till Amerika, där han, som i sin stora ödmjukhet ansåg
sig för okänd, blef öfverallt föremål för utmärkelse och den största
uppmärksamhet. Han befann sig icke väl häraf, utan längtade
tillbaka till sin missionsgärning. Aret därpå gifte han sig för tredje
gången, med Emily Chubbuck, och i sällskap med henne skyndade
han sig till Birma. Han gjorde ett kraftigt försök att återupptaga
missionen i Rangun, men måste återvända till Molmen och
väsentligen inskränka sig till litterärt arbete (en birmansk ordbok m. m.).
År 1849 återkom febern, och slutligen såg man intet hopp utom i
en längre sjöresa, hvarunder han dog den 12 april 1850. Hans lik
blef nedsänkt i Indiska oceanen.

Karen-missionen gick emellertid under Herrens välsignelse framåt.
De döptes antal uppgick till öfver 20,000, och inom vidsträckta
trakter närmade man sig till en kristen folkkyrka i hednaland. Ko Tabio har
på goda grunder blifvit kallad karenernas apostel; han fortfor intill
sin död (den 9 september 1840) att med glödande tro och kraft vittna
om Frälsaren. Tyvärr förvillade sig Mason och hans hustru i
svärmerier, som vållade åtskillig förvirring inom de unga församlingarna,
hvarför de måste afskedas. För att anlägga en högre kristlig
bildningsanstalt inkallades 1859 »Sällskapet för evangeliets utbredande»,
som småningom fick ett stort verksamhetsfält i Birma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:17:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/segertag/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free