Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Belägringens tid - C. Belägringen - De stängda portarna - Negerslafveriets upphäfvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 237 —
som 1835 upprättade det första missionslasarettet i Kanton, har man
sagt, att han med sin lancett öppnade Kina för evangeliet († 1888).
Under ett besök i Edinburgh 1841 gaf han impulsen till stiftandet
af Edinburghs läkaremissionssällskap, som (sedermera efterföljdt
af många andra sällskap) med stor kraft främjat saken. År 1861
erhöll det en själfständig utbildningsanstalt för läkaremissionärer, och
ännu i denna dag står det främst inom denna betydelsefulla gren af
missionsarbetet.
Men där, hvarest portarna i rent yttre mening voro stängda,
anlade man andra löpgrafvar. I Afrika föranledde de särskilda
förhållandena därstädes just missionens ypperste män att börja de
hjältemodiga upptäcktsfärderna genom den mörka kontinentens
ofantliga inre. Under Muhameds halfmåne fann man en liten bakdörr
öppen bland de gamla, förstenade kyrkosamfund, som ännu lefde
under turkisk öfverhöghet. Och medan man i Kina försökte tränga sig
in genom en liten dörrspringa, såsom vi redan hafva sett med
Morrison, började missionsfolket i fråga om både Kina och Japan allt
mer och mer inse, att världens allsmäktige Styresman var den ende,
som förmådde bereda bättre villkor för missionen, samt lärde sig att
bruka bönens stilla, kraftiga belägringsarbete.
Negerslafveriets upphäfvande.
Först komma vi att behandla den stora kampen mot
negerslafveriet, men, för att kunna öfverskåda detta ingrodda och vidt utbredda
onda, måste vi kasta blicken längre tillbaka i tiden.
Den skändliga handeln med negerslafvar räknar sitt ursprung
från början af nyare tiden, då man genom de stora upptäckterna kom
i närmare beröring med Afrikas västkust, där »handeln med
människokött» var en gammal hednisk sed, och ungefär samtidigt fick
obegränsad användning för ny arbetskraft inom de vidsträckta
landområden, som man vunnit i Amerika.
Påfven godkände slafveriet, och den spanska kronan slöt »i den
allra heligaste trefaldighetens namn» en hel rad traktater, som
auktoriserade människohandeln. Snart följde England efter. År 1562
godkände parlamentet köp af negrer, och kommendör John Hawkins
seglade till den lilla halfön Sierra Leone med ett skepp, som bar
namnet »Jesus», bemäktigade sig med våld och list 300 negrer och
sålde dem på Haiti. Inom kort deltogo äfven alla andra sjöfarande
folk i denna inkomstbringande affär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
