Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Belägringens tid - C. Belägringen - Kampen om Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 247 - -
Att ostindiska kompaniet, som härskade öfver 200 millioner
hedningar, höll sig neutralt i religiöst afseende, kunde man icke
undra på. Men den föregifna neutraliteten utvecklade sig i själfva
verket till ett hårdnackadt motstånd mot kristendomen och missionen,
ja, till kurtis med och understöd åt hedendomen, hvars styggelser
man icke blygdes för att slå mynt af.
Den förste guvernören öfver Bengalen öfvergick själf till
hedendomen och offrade en tupp på sin infödda makas graf.
Officerare och ämbetsmän i Indien underhöllo stora zenanor (harem), där de
själfve deltogo i sina många mörka hustrurs afgudadyrkan. Det
finnes ännu afgudatempel, som »kristne» engelsmän låtit uppbygga åt
sina hedniska frillor. I Madras lät regeringen årligen trycka en
kalender, som inleddes med en bön till Ganesa. Det hedniska
kastväsendet understöddes genom en lag, hvarigenom den, som bröt sin
kast, blef arflös. Vid afgudafester måste kristne soldater paradera
under musik och kanonsalut. Många afgudatempels egendomar
förvaltades af regeringen, som därför också måste göra tillskott för
afgu-dadyrkans upprätthållande. Af pilgrimerna till Jaggernauts stora fest
utkräfdes en personlig afgift, som under ett enda år inbragte
kompaniet inemot 1 mill. kr.
Sannerligen förelåg här en uppgift för Guds folk. Indien var
stängdt, och dess dörrbommar funnos i själfva England. Tidigt blef
Wilberforce af den hemvändande Ch. Grant indragen i kampen för
dessa bommars sprängande, men missionsvännerna ledo ett afgjordt
nederlag (se sid. 133). De tjugo därpå följande åren voro Indiens
mörkaste tid, då Careys verksamhet möjliggjordes endast under dansk
flagga, och då under engelskt herravälde blott ett par nitiske fältpräster
voro i stånd att utföra ett förberedande arbete.
Skotten Claudius Buchanan är, näst efter H. Martyn, den mest
bekante af desse. Han erhöll ett stort inflytande hos lörd Wellesley,
och denne utnämnde honom och Brown (sid. 133) till föreståndare
för den nya högskolan i Calcutta (sid. 143). Buchanan använde de
härigenom vunna betydliga penningmedlen till att väcka och främja
missionsintresset i England, skref en afhandling om upprättandet af
en kyrklig organisation i Indien, som sedermera fick en stor
betydelse, och företog 1807 en rundresa i Indien, därvid han själf blef
vittne till Jaggernauts fasor, varseblef med undran verkan af Schwartz’
och de öfrige lutherske missionärernas gärning bland tamulerna samt
lärde närmare känna den gamla »syriska kyrkan» i Travankor. Ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
