Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Belägringens tid - C. Belägringen - Västafrika - Ostafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 270 - -
kamp mot det dödande klimatet grundlade den plantskola, hvarifrån
de krafter utgingo, hvilka skulle bringa Afrikas barn evangeliet
genom afrikaner, och man sålunda verkligen slapp igenom den port,
som klimatet upprepade gånger stängt för européerna.
Crowther uppslog sitt säte i Lagos och genomreste därifrån
sitt stora »stift». Utrymmet tillåter oss icke att återkomma till hans
missionsgärning, som slutade med hans död 1891. Att många stora
förhoppningar i fråga om Nigermissionen blefvo svikna, fick man
upplefva, särskildt därför att negerprästerna, trots sin ofta betydande
förståndsutveckling, vanligtvis saknade den nödiga karaktärsfastheten
för att kunna helt och hållet stå på egna ben. Kyrkomissionssällskapet
har fördenskull efter Crowthers död anställt en europé som biskop
därstädes och utsändt flere engelska missionärer. Men om hans egen
person och gärning har det utan tvifvel med rätta sagts: »Få
personer hafva stått i spetsen för ett svårare företag än S. Crowther, få
hafva upplefvat flera brustna illusioner och pröfningar, få hafva
ådagalagt en så okuflig ihärdighet, få hafva under ett långt och
arbetsamt lif åtnjutit bättre personligt anseende. Han har måhända icke
egt de högsta andliga gåfvor, men han var en rättsinnad, praktisk,
ståndaktig och ihärdig kristen. Han fick lida mycket på grund af
andres fel. Hade han i Afrika understödts af män, som varit lika
bra som han, och från England bättre uppskattats, skulle hans
gärning hafva blifvit större. Sådan den var, har Gud välsignat densamma.»
Ostafrika.
Då det engelska kyrkomissionssällskapet i sin titel upptog
tilllägget »för Afrika och Östern», tänkte man icke blott på Indien, utan
ock på den östra sidan af Medelhafvet med alla de land, som från
den heliga historien voro dyrbara för de kristne. Och särskildt
hoppades man på att genom förbindelse ined de gamla österländska
kyrkosamfunden (det grekiska, syriska, koptiska o. s. v.), hvilka ännu
egde bestånd under muhamedanskt välde, få nåden att skänka lif och
rörelse åt de åldriga, stelnade formerna och sålunda gifva impulsen
till att dessa kyrkor verkligen skulle kunna blifva missionskyrkor och
bringa evangeliet åt de folk, bland hvilka de lefde.
I detta syfte erhöll kyrkomissionen 1815 en station på Malta,
hvarifrån man genom fortsatta resor skulle kunna undersöka
förhållandena i Orienten, och hvarest man skulle kunna trycka och utsända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
