Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - A. Portarna öppnas - Upptäckterna i Afrika. David Livingstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slafhandeln. Bitter kändes hans sorg, då Mackenzies efterträdare, ur
stånd att vinna fast fot i landet, beslöt att uppgifva
universitetsmissionen i dessa trakter och börja på nytt i Sansibar (1863). Och
slutligen återkallade den engelska regeringen hela expeditionen,
förmodligen af fruktan för ändlösa strider ined Portugal. I sällskap med
en skara af genom universitetsmissionen befriade slafvar uppnådde
han kusten, och med sin ångbåt, som aldrig kom att befara
Nyassa-sjöns vågor, och som han icke ville sälja till portugiserna, för att
den icke skulle tjäna slafhandelns syften, styrde han själf kosan öfver
Indiska hafvet till Bombay, sålde fartyget därstädes och anlände sedan
tillbaka till England 1864.
Emellertid hade redan 1857 de engelske upptäcktsresandena
Buxton och Speke följt Rebmanns spår in i Östafrikas inre och
upptäckt den stora sjön Victoria Nyanza, och Speke hade därefter
under en ny färd 1862 funnit Nilens utlopp från denna sjö, hvarpå
han sände sitt berömda telegram: »Nilfrågan utredd»; Den gamla
gåtan, på hvilken Alexander den Store och Julius Caesar grubblat,
var löst. Desto större blef sedan ifvern att erhålla fullständig inblick
i den nya värld, som öppnade sig, och det engelska geografiska
sällskapet gaf Livingstone i uppdrag att närmare undersöka dessa
trakter. År 1865 befann han sig därför ånyo i Afrika. Från Nyassa,
där han fann hela omnejden härjad af slafjakt, trängde han trots
slaf-handlarnes fientliga sinnelag samt förräderi och feber fratn till
Tan-ganyika-sjön (1867). De bland hans ledsagare, hvilka rymt, hade
tagit med sig hans medicinlåda, så att han hade intet medel att
bekämpa febersjukdomen. Någorlunda återställd, drog han vidare och
upptäckte bl. a. Bangveolo-sjön, men var då så utmattad, att han
för första gången på 30 år måste låta sig bäras. Under fortsatta
lidanden nådde han genom otrolig kraftansträngning ända fram till
Nyangve vid den stora floden Lualaba, som han alldeles riktigt
antog vara densamma som Kongo. Hans tre trogne svarte
följeslagare nödgade den dödssjuke mannen att härifrån söka komma
tillbaka till Ujiji vid Tanganyika, där han emellertid fann sina
kvarlämnade förråd använda och, mera död än lefvande, »anförtrodde sig
i den allsmäktiga Försynens hand.»
Det var då, som Herren på det mest underbara sätt sände
honom hjälp. Henry M. Stanley, född i Wales 1840, kom såsom
skeppsgosse till Amerika och blef efter många skiftande öden resande
tidningskorrespondent. År 1869 gaf utgifvaren af det stora
dagbladet »New York Herald», Bennet, honom i uppdrag att resa till Egyp-
H. Ussing, Illustr. Missionshistoria. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
