Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - A. Portarna öppnas - Kinas portar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 333 -
katolsk) och genom freden skyddat dess rättigheter. En särskild
artikel i fredstraktaten innehöll följande: »Den kristna religionen, sådan
den bekännes af protestanter och katoliker, inskärper dygd och lärer
människan att göra mot andra, såsom hon vill, att andra skola göra
mot henne. De, som predika denna religion eller bekänna sig till
densamma, skola därför ega lika rättighet till skydd från de kinesiska
myndigheternas sida.»
Hvad missionärerna så innerligt bedt Gud om, hade uppfyllts:
Kina var öppnadt. Men glädjen var blandad. Ty icke blott hade
detta framtvingats med vapenmakt och blodsutgjutelse, utan den
engelska traktaten innehöll ock på samma gång bestämmelser, som för
en stor del engelsmän voro det viktigaste, nämligen om
erkännandet af handeln med opium, hvilken finge begränsas endast genom en
låg tull. Missionärernas sorg häröfver har sålunda uttalats af
missionär (sedermera biskop) Russell: »Genom denna fred har hela
Kina öppnats för evangeliets förkunnelse. Men på samma gång som
vi härutinnan märka Guds hand och prisa honom för hvad Han
gjort för Kina, märka vi ock däri människans hand, den grymma,
vinningslystna, gudlösa människans hand och kunna af innersta hjärta
ej annat än beklaga, hvad som skett . . . Förr var det dock så, att
då korsets missionär drog omkring och predikade det glada
budskapet, och kinesiske åhörare då förebrådde honom, att han skänkte dem
med ena handen lifvet, med den andra döden — evangeliet och
opiet —, så kunde han förneka sin och delvis också sitt
fäderneslands delaktighet i skulden härtill. Men hur annorlunda är ej
förhållandet nu! Om han skall vara uppriktig, är han nödsakad att
erkänna, att det kristna England verkligen tvingat Pekings portar att
öppna sig och nedbrännt kejsarpalatset för att bereda lagligt tillträde
till alla delar af Kina såväl för köpmannen med sitt opium som ock
för missionären med vår Frälsares evangelium.»
Under det att nu på detta sätt, trots allt, en stor dörr öppnats
för missionen i Kina, tycktes emellertid en annan dörr, vid hvilken
man fäst stora förhoppningar, stängas. Kina hade vunnit fred med
Europas makter, men i dess eget inre hade ju under hela kriget
härskat splittring och uppror. De kejserliga trupperna, som hade
inneslutit Nanking, blefvo ännu en gång tillbakaslagna, och
Hung-Siu-Tsuen framträngde ånyo segerrikt (1860) och eröfrade flera stora
städer, däribland Ningpo. Men genom freden i Peking hade
européerna förpliktat sig att icke på något sätt blanda sig i Kinas inre
stridigheter eller understödja de upproriske, som, trots de större ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
