Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - A. Portarna öppnas - Japans portar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 340 -
med liknande önskningar, men mycket hade icke uppnåtts, förrän
lörd Elgin, omedelbart efter att hafva tvingat Kina till traktaten i
Tientsin, med en engelsk flotta seglade ända in till Jeddo utan att
alls låta sig hejdas af några protester. Och japaneserna, som hade
erfarit Kinas nederlag och insågo, att de icke kunde upprätthålla sin
afspärrning, gingo utan stora svårigheter in på Englands anspråk.
Traktaten i Jeddo af den 26 augusti 1858 öppnade strax tre och
sedermera tre andra hamnar för engelsmännen, medgaf anställande af
ett engelskt sändebud i Jeddo m. m. Naturligtvis erhöll Amerika
dylika rättigheter det följande året, och de öfriga europeiska makterna
kommo snart efter.
Det öppnande, som sålunda vunnits, var helt visst af mycket
stor betydelse för handeln, och i det att den europeiska kulturen på
denna väg började blifva känd af det lärgiriga folket, förbereddes
stora förändringar. Men ännu var det ingalunda japanesernas önskan
att öppna för europeiskt inflytande, och framför allt stodo de gamla
förbuden mot kristendomen oförändrade vid makt. Den evangeliska
missionen, som naturligtvis strax begagnade sig af den öppnade
dörren, måste därför åtnöja sig med ett förberedelsearbete i all stillhet.
Men ett vida större öppnande af Japans portar förestod, visserligen
påskyndadt genom den började beröringen med västerns kultur, men
förberedt genom en långvarig inre utveckling i själfva Japan.
Efter mandschurernas eröfring af Kina hade en hel svärm af
kinesiske lärde sökt tillflykt i Japan och därstädes uppväckt nya
litterära intressen. Genom historiska studier lärde man känna den gamla,
af buddhismen undanträngda sjinto-religionen och blef, påverkad af
Kongfutses tankar, intagen af hänförelse för den rätte kejsaren.
Dai-mioerna, som länge varit missbelåtne med att vara behärskade af sin
jämlike, sjogun, började komma på den tanken, att han egentligen ej
vore annat än mikadons ämbetsman, och flera mindre försök till
om-störtning gjordes. Då sjogun, som nyligen till och med antagit titel
af taikun, »den höge härskaren», nu egenmäktigt ingick traktater
med de hatade främlingarne, uppstod en stark jäsning bland folket.
»Ära ske mikadon, och bort med barbarerna!» var det fältrop, som
genljöd öfver hela landet. Då dog 1858 sjogun utan några
arfvingar, och valet af en tolfårig gosse till hans efterträdare uppväckte
nytt missnöje. Hans förste minister blef mördad, och han själf tvangs
till flera eftergifter. Åtskilliga utbrott af främlingshatet, som från de
främmande makternas sida föranledde bombardemang af tvänne
hamnstäder, ledde slutligen till ett öppet inbördeskrig. Sjogun vann först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
